Mammas lilla bibliotekarie

Jag har länge varit nyfiken på att testa hur det är att läsa böcker på en läsplatta. Med läsplatta menar jag inte en iPad som i surfplatta utan en e-boksläsare. En läsplatta är en enhet som är till för att bara läsa böcker på. Det finns självklart olika modeller men de jag har tittat på har inte haft så många "flashiga" funktioner utan ett syfte och det är att det ska läsas e-böcker på den. Jag ville inte ha för många funktioner på, så som en snabb webbläsare, möjlighet att installera appar eller att det ska vara färgskärm. Anledingen till detta är för att jag inte vill bli distraherad och lockad till att bli sittandes i oändligt scrollande då jag känner mig tillräckligt väl för att veta om att jag är en sån person som fastnar i det "förbannade" scrollandet. Jag visste bara inte om en läsplatta var något för mig och därför hadde jag inte vågat köpa en. Idag äger jag en läsplatta som har passat mig perfekt och jag tänkte berätta om när den kom i min ägo. För att

📚: Äta kakan och ha den kvar ✏️: Kristin Emilsson 📊: 3/5 I äta kakan och ha den kvar får man följa med Amanda som fyller 39 år när boken börjar. Hon har två tonårsdöttrar och en man, Erik. Dom lever ett vanligt liv i Bromma tills en händelse på Amandas jobb gör att hon dras in i en lögn. Denna lögn leder till ytterligare ett antal lögner och till slut lever hon ett dubbelliv skapat av alla lögner.    Äta kakan och ha den kvar är en  feelgood  men samtidigt inte. Jag vet inte riktigt vilken genre jag ska placera den i,  fellgood  och drama tror jag. Ibland blir jag lite irriterad på huvudkaraktären Amanda och ibland skrattar jag både med och åt henne. Personligen känns det inte som om allt som händer i boken skulle kunna hända en och samma person men delar av det som sker tror, eller vet jag sker i verkligheten.    Jag fick tipset att läsa boken av en annan kollega, inte samma som tipsade om att läsa  Tre sekunder . Hon har inte läst den fysiska boken utan hon har lyss

📚: Tre sekunder ✏️: Anders Roslund och Börge Hellström. 📊: 3/5 Jag hade troligtvis inte läst den här boken om jag i höstas inte vunnit en tävling hos Akademibokhandeln där jag bland många andra böcker vann boken Tre sekunder. När jag sedan berättade för en kollega att jag vunnit en tävling där boken fanns med ville han genast låna den. Det var nämligen så att han läst många böcker från samma författare, Anders Roslund och Börge Hellström, men inte just Tre sekunder. Han tyckte boken var så bra och tyckte att jag måste läsa den. Nu, bättre sent än aldrig har jag läst boken och är inte riktigt på samma entusiastiska nivå som min kollega. När folk frågar mig vad jag tyckte om boken säger jag alltid att den var ungefär 200 sidor för lång. Jag tycker att det var en spännande handling men att den i vissa partier var lite seg och några delar kunde man ha hoppat över då det inte var relevant för handlingen. Jag vet att det är en följetong och att det finns en historia run